Modulära byggnader är en nyckel till hållbar samhällsutveckling

Bostadsbrist, demografiska skiften och snabba industrisatsningar pressar kommuner och regioner att fatta snabbare och smartare beslut om hur vi bygger. Samtidigt dominerar ett gammalt tankesätt: antingen permanenta byggnader eller tillfälliga lösningar. I samband med arbetet med Point/A bad vi samhällsbyggnadsprofessorn Göran Cars att sätta ord på vilken roll modulärt byggande kan spela i den gröna omställningen.

När verkligheten springer ifrån planeringen

Samhället förändras i en takt som de flesta planeringsprocesser har svårt att hinna med. Nya fabriker, snabbt växande bostadsområden, en åldrande befolkning eller plötsliga toppar i behovet av förskoleplatser – behoven av lokaler rör sig betydligt snabbare än våra detaljplaner.

Göran Cars, professor i samhällsbyggnad, har under lång tid arbetat med olika typer av samhällsbyggnadsprojekt. I dag är hans fokus tydligt: hur vi kan bygga rationellt och effektivt, med hög kvalitet, i ett samhälle där förutsättningarna ändras snabbt.

Utmanar gamla föreställningar

Han ser en återkommande mental låsning. När modulära lösningar kommer upp på bordet går många fortfarande tillbaka till äldre, provisoriska lösningar.

– Ett stort problem i dag är att när jag föreslår en modulär lösning går associationen hos många tyvärr till tillfälliga byggnader från 60‑ och 70‑talet. De bilderna stämmer inte alls med hur modulärt byggande ser ut i dag, säger Göran Cars.

Det menar han är direkt missvisande. De modulära byggnader som utvecklas i dag håller ofta högre standard än stora delar av det äldre permanenta beståndet – inte minst när det gäller ljus, ljud, luft och inomhusmiljö. De byggs efter dagens byggregler, medan många permanenta byggnader fortfarande speglar krav från 40‑, 50‑ eller 60‑talet.

– Jämfört med många äldre permanenta byggnader har dagens modulära byggande ofta högre kvalitéer, konstaterar han.

Att bygga resurseffektivt över tid

Här finns också en tydlig miljödimension. När moduler kan demonteras, flyttas och återanvändas flera gånger minskar klimatpåverkan jämfört med att bygga nytt vid varje behov.

Jag tror att en stor fördel med modulärt byggande är att vi har en chans att möta det som är så angeläget för oss nu, nämligen att bygga hållbart.

För Göran Cars är det en central poäng: modulärt byggande handlar inte bara om snabb etablering, utan också om resurseffektivitet över tid. När byggnader ses som något som kan plockas ned och användas på nytt blir de en del av ett cirkulärt system i stället för engångsprojekt.

Ett verktyg för att hantera osäkerhet

Modulärt byggande blir också ett sätt att hantera osäkerhet. Ofta vet vi inte hur stor inflyttningen till ett nytt industriområde faktiskt blir, hur många barn som kommer att flytta in i ett bostadsområde eller vilket behov av äldreomsorg som kommer att finnas om tio år.

– Alltid när vi står inför ett byggnadsbehov finns det skäl att fundera på om vi ska bygga något permanent eller någonting som är modulärt. Vet vi att det är ett långsiktigt behov finns det lägen där vi ska bygga permanent. Men ofta står vi inför olika typer av osäkerhet, säger han.

I de lägena ser han stora möjligheter. Genom modulära lösningar kan kommuner och fastighetsägare bygga upp en beredskap: lokaler kan etableras snabbt när behovet är akut och flyttas eller ställas om när förutsättningarna ändras. Skolan som tappat sina elever, förskolan som står halvfull eller daghemmet som inte kan fylla platserna behöver inte bli långsiktiga kostnadsproblem. Modulerna kan lyftas, demonteras och användas där de behövs bättre.

Det kräver dock att vi släpper gamla sanningar om hur lokaler ”ska” planeras.

– Vi måste förstå att det hela tiden sker en förändring. Om fem eller tio år kan det vi gjorde idag vara obsolet och helt nya behov har uppstått, säger Göran Cars.

Dialogen som skapar bättre lokaler

För att ta tillvara fördelarna med modulärt byggande lyfter han vikten av dialog genom hela processen, mellan entreprenören som bygger, beställaren och de som ska använda lokalerna.

När teknisk kunskap, brukarinsikter och ekonomiska ramar möts tidigt ökar möjligheten att göra kloka val: vilka kvaliteter ger stort värde till låg kostnad, vilka önskemål driver upp kostnaderna utan motsvarande nytta, och hur kan byggnaden förberedas för förändring redan från början?

I den bilden blir modulära system mer än bara en teknisk lösning. De blir ett sätt att planera lokalförsörjning med större eftertanke: byggnader som kan användas där behovet är som störst nu, och som kan användas på andra sätt eller på andra platser när verksamheterna förändras.

– Jag tror att en stor fördel med modulärt byggande är att vi har en chans att möta det som är så angeläget för oss nu, nämligen att bygga hållbart, säger Göran Cars.

Frågan, menar han, är därför inte bara om vi ska bygga permanent eller modulärt i enskilda projekt. Det avgörande är om vi är beredda att ompröva våra invanda planeringsmönster och se byggnader som resurser som kan användas klokt under lång tid, i takt med att samhället förändras.

I satsningar som Point/A blir det synligt i praktiken: modulära byggnader som håller hög teknisk och arkitektonisk nivå, som kan anpassas och återanvändas – och som därmed stärker både flexibiliteten och hållbarheten i samhällsbyggandet.

Point/A – Adapteos nav för modulärt byggande 

• Point/A är Adapteos nya hubb i Fullerö utanför Uppsala.
• Här samlas verkstad, lager, kontor och showroom för modulära bygglösningar.
• Kontorsdelen byggs med Adapteos egen modulteknik och är gestaltad av White Arkitekter.
• Projektet är utformat för att visa hur modulära byggnader kan hålla hög arkitektonisk kvalitet och samtidigt bidra till minskad klimatpåverkan.
• Point/A fungerar både som arbetsplats för Adapteo och som ett levande showroom för kunder och samarbetspartner.

Vill du se hur modulärt stärker samhällsutvecklingen? 

Följ utvecklingen av Point/A och ta del av fler perspektiv på hur modulära byggnader kan minska klimatpåverkan, hantera osäkra behov av lokaler och bli en långsiktigt smart del av samhällsbygget.