- 3 min läsning
Den byggda miljön utformas fortfarande till stor del som om omvärlden stod stilla. Vi planerar, vi bygger och vi skriver av. Samtidigt förändras befolkningsstrukturen, marknader svajar och klimatpåverkan ökar.
Vid det här laget vet vi att statisk infrastruktur förr eller senare blir en belastning i en snabbt föränderlig värld.
På Adapteo kallar vi vårt svar på den här verkligheten för Space as a Service. Det är vårt sätt att beskriva en modell där verksamheter får tillgång till flexibla lokaler som en uthyrningstjänst som kan flyttas och förändras i takt med behoven. Under tiden kan de permanenta byggnaderna uppgraderas. Det kan handla om allt från att hyra modulära byggnader anpassade efter specifika krav, till stöd under hela projektet och hjälp med driften när verksamheten väl har flyttat in.
När permanenta byggnader behöver en reservplan
Space as a Service kan ses som ett flexibelt lager runt samhällets permanenta byggnader. Självklart kommer skolor, sjukhus, kontor och bostäder fortsatt att byggas på traditionella sätt, men de förblir inte perfekta för alltid, och de klarar inte alltid att hålla det tempo som samhället kräver. Vår roll är att fylla luckorna när de permanenta strukturerna är under press eller försöker komma ikapp.
I stället för att binda upp mer kapital i nya, fasta tillgångar varje gång behoven förändras kan organisationer hyra modulära lokaler av oss. Då slipper de låsa sig vid en och samma konfiguration eller planlösning i årtionden, eftersom kapaciteten kan utökas, flyttas eller formas om på bara några dagar.
En kommun kan öka skolkapaciteten när ett bostadsområde växer snabbare än väntat och senare flytta samma klassrum när befolkningskurvan vänder i en annan riktning. En vårdenhet kan lägga till mottagnings- eller provtagningslokaler under en period med högt tryck och sedan bygga om dem när behoven förändras. Stora industriprojekt kan få stöd genom personalboenden som kan ställas upp intill byggarbetsplatsen och tas bort igen när arbetet är klart.
Den osynliga infrastrukturen som håller samhället igång
Vi vet att många fortfarande förknippar modulära byggnader med hur de såg ut förr, inte minst bilden av baracker. Samtidigt tänker de flesta människor knappt på dem i vardagen. Tillfälliga skolor under renoveringar eller snabbt uppförda lokaler vid en samhällskris hamnar sällan på löpsedlarna. Det gör oss ingenting. Vi trivs bra i rollen som de tysta stötdämparna som hjälper samhällen att ta sig igenom störningar.
Vi är uppriktigt nördiga kring det vi gör och övertygade om att vi har en viktig roll att spela. Att snabbt kunna tillhandahålla lokaler så att undervisningen kan fortsätta på samma plats när en skola byggs om, i stället för att elever sprids ut på flera adresser, är viktigt. Det är lika viktigt att kunna erbjuda bekväma boenden för arbetare på stora byggarbetsplatser. På så sätt kan kommuner hålla verksamheter öppna, skydda lokala jobb och ofta stärka skatteunderlaget när människor kan stanna kvar eller flytta dit möjligheterna finns.
Projekt för projekt ger det ett verkligt, mätbart socioekonomiskt värde: bättre kontinuitet, bättre tillgänglighet och mer motståndskraftiga lokala ekonomier. Det handlar om mer än bara väggar och tak.
Cirkulärt från grunden
Eftersom vi behåller ägandet av våra byggnader och hyr ut den funktion de levererar har vi ett inbyggt incitament att se till att varje modul håller länge och används effektivt. Att kassera material i förtid är inte bara dåligt för planeten, det vore också dålig affär.
Det driver oss naturligt i en cirkulär riktning. Material och komponenter väljs med upprepad användning framför ögonen, inte en enda livscykel. Våra moduler renoveras, rustas upp och uppgraderas löpande i våra hubbar innan de tas i bruk igen. Det innebär att tekniken följer med utvecklingen och att el- och värmesystem inte fastnar i dåtid. Med ett återbruksfokuserat arbetssätt ges byggnader systematiskt nya användningsområden i stället för att rivas.
Klimatnyttan av det här skiftet är betydande. Genom att återanvända moduler undviker vi en stor del av de koldioxidutsläpp som annars skulle uppstå vid produktion av nya material och uppförande av nya byggnader – det som brukar kallas det inbyggda koldioxidavtrycket. I takt med att regelverk lägger allt större fokus på livscykelutsläpp och Scope 3 blir Space as a Service inte bara en hållbarhetsfördel utan också ett sätt för kunder att ligga steget före när det gäller krav på regelefterlevnad och upphandling.
Den anspråkslösa rollen som förändrar helheten
I grunden är det det här Space as a Service handlar om för oss: att ge samhällen utrymme att andas medan allt annat är i rörelse. Permanenta byggnader kommer förstås att finnas kvar, vi försöker inte ta över världen modul för modul. Men vi kan inte förlita oss enbart på permanenta strukturer.
Genom att lägga till ett flexibelt lager av modulära lokaler runt dem jämnar vi ut ojämnheterna, snabbar på omställningar och minskar miljöpåverkan längs vägen. Det är kanske inte den mest iögonfallande rollen i den byggda miljön, men om vi kan hålla skolor öppna, tjänster igång, företag växande och hjälpa människor i utsatta lägen, då tycker vi att det är mer än tillräckligt.
