Du är forskare på Avdelningen för biokompositer på Institutionen för fiber- och polymerteknologi (FPT) på KTH. Hur föddes ditt intresse för den här typen av forskning?
”Jag doktorerade i ämnet nedbrytbar plast, och det har varit en dröm att skapa plast som är ofarlig för miljön. Jag arbetade faktiskt som snickare i ungefär fem år innan jag beslutade mig för att fortsätta studera på högre nivå. På vissa sätt använder jag fortfarande ett snickartänk även som kemist, på en mikronivå, när jag bygger mina egna material.”
Du och dina kollegor publicerade nyligen ny forskning om träbaserad nedbrytbar plast. Vad är det ni har utvecklat?
“En nedbrytbar plast, konstruerad runt träfiber. Vi ville kombinera nedbrytbar plast, som ofta är känsligt och inte särskilt starkt som material, med mer robusta träfibrer. Materialet blir då nedbrytbart, men fortfarande starkt nog att användas på samma sätt som vissa fossila material används idag.”
Det låter som ett genombrott. Hur lyckades ni utveckla det här materialet?
”Genom att förstå de faktiska problemen. I stället för att fortsätta på spåren som andra arbetat utifrån behövde vi utveckla nya metoder och ny kemi för just det specifika problemet, och koppla det till grön kemi. Här är alla aspekter viktiga: hur tar vi fram det, hur blir det användbart för byggindustrin och hur kan det återvinnas? Vi utgår från ett kemiskt perspektiv på cirkularitet och tittar då även hur vi kan återskapa materialet.”
På vilket sätt är materialet cirkulärt och hållbart?
”För det första är det helt och hållet nedbrytbart. Det är så klart att föredra att plast inte hamnar i naturen över huvud taget, men det händer ju så därför måste det vara nedbrytbart i naturen. För det andra så har materialet egenskapen att kunna återvinnas i ett slutet system för att tillverka ny träbaserad plast. Från använd träbaserad plast till ny träbaserad plast. Byggbranschen brukar stora mängder material och skulle kunna bli ett föregångsexempel i övergången till en helt cirkulär materialekonomi.”
