Artikel - Adapteo

Det globala golvföretaget Tarkett har gjort sig kända för att ligga i framkant när det kommer till cirkularitet och återvinning av golv. Men deras hållbarhetsarbete sträcker sig långt längre än så. Nu berättar hållbarhetschefen Dag Duberg om banbrytande innovationer för att minska koldioxidutsläpp och oväntade samarbeten för hållbar utvinning av råvaror. För att ytterligare kunna minska sin klimatpåverkan efterfrågar han högre ställda hållbarhetskrav från kunderna.  

Hur arbetar Tarkett med hållbarhet? 

– Genom att återvinna gamla golv och golvspill arbetar vi med cirkularitet på riktigt. Men vårt hållbarhetsarbete är bredare än så. Det handlar också om utvinningen av råvaror, materialval, hur effektiv produktionen är, vad för typ av energi vi använder, vilka städkemikalier produkterna behöver och så vidare. Även social hållbarhet är viktigt, såsom jämställdhet och en inkluderande företagskultur, säger Dag Duberg, hållbarhetschef på Tarkett.  

Adapteo är ett av företagen som återvinner golvspillet från produktionen av sina anpassningsbara byggnader i Sverige genom att Tarkett hämtar materialet och processar det till nya golv. Sedan samarbetet inleddes 2019 har 14,6 ton material från Adapteo återvunnits, vilket motsvarar ett minskat koldioxidutsläpp på 54 ton. 

Dag Duberg, hållbarhetschef på Tarkett.

Återvinner ni annat material än gamla golv och golvspill i era produkter?

– Absolut. Den största delen av våra utsläpp kommer från utvinning av råvaror samt vid förbränning av utrivna golv. Därför letar vi ständigt nya sätt att öka återvinningen av gamla golv vilket gör att förbränning undviks och vi kan ersätta jungfrulig råvara med återvunnen. Det minskar våra utsläpp och gör att vi tär mindre på jordens ändliga resurser. I Nederländerna har vi exempelvis ett samarbete med ett vattenverk i ett område med hårt vatten. När vattenverket har avhärdat vattnet så kommer den avskilda kalken till våra fabriker, och vi använder den som fyllmedel i baksidan på våra textilplattor. På så sätt slipper vi bryta ny kalksten för att få tag i kalk.  

– För att lyckas med ökad cirkularitet och hållbarhet i allmänhet som leverantör behöver man söka nya oväntade samarbeten och se bortom de vanliga kontaktytorna. Vi har till exempel utvecklat ett nytt golv baserat på PVB, vilket är en plast som utvinns från kasserade säkerhetsglas och vindrutor från skrotade bilar. Många av våra textilgolv tillverkas också med 100 procent återvunnet garn som utvinns från kasserade fisknät och produktionsspill från andra industrier.

Hur ser utvecklingen av ert hållbarhetsarbete ut? 

– Vi arbetar efter tre huvudspår. För det första tittar vi kontinuerligt på förbättrade återvinningstekniker, och samarbetar då med allt ifrån forskningsinstitut till teknikföretag. För det andra arbetar vi med implementeringen av vår återvinning. Det är ett informations- och påverkansarbete som handlar om att få tag på material vi kan återvinna och se till så att fastighetsägare, rivningsföretag och andra aktörer inte skickar golv till deponin utan är medvetna om möjligheten att återvinna hos oss. För det tredje handlar det om att byta ut fossilbaserade råvaror till förnyelsebara. Det innebär att vi aktivt söker efter biobaserade eller återvunna alternativ. Där har vi ett väldigt spännande pilotprojekt på gång tillsammans med Ragn-Sells.  

Vad är det för projekt? 

– I östra Estland finns det gigantiska mängder – bergskedjor – av aska. Det är avfall från energiproduktion. Ragn-Sells har hittat en teknik för att omvandla askan till kalk, som vi behöver som fyllmedel i våra plastgolv. I processen för att förvandla askan till kalk behöver man dessutom tillsätta koldioxid. Så förutom att avfallet tas om hand och att vi får tillgång till kalk genom återvinning istället för att bryta ny, så binder vi också koldioxid. Det är en win-win-win.  

Skiljer sig möjligheterna för er att arbeta hållbart mellan olika länder  

– Ja, det finns olika förväntningar och utmaningar på olika marknader. I Sverige och Norge är det exempelvis ganska enkelt att driva fabriker med grön el, men i Polen är det en jättestor utmaning eftersom 90 procent av all energi i Polen kommer från kol. I Sverige är det också i princip förbjudet att slänga gamla golv på tippen, medan synen på avfall är helt annorlunda i USA och England. Generellt har vi kommit längre i Sverige och Norden. Här ställer kunder som Adapteo hårda krav på oss och är allmänt mer positiva till våra miljösatsningar. Vi kommunicerar ju en global hållbarhetsvision, men eftersom marknaderna skiljer sig åt har vi såklart lokala mål vi arbetar efter också.  

Vad anser du är den största utmaningen i ert hållbarhetsarbete? 

– Efterfrågan på hållbara lösningar är generellt för låg från våra kunder. Att Adapteo ställer höga krav på oss som leverantörer är jättebra, men vi behöver de kraven från fler. Skulle vi få sådana krav i exempelvis offentliga upphandlingar, skulle det ge oss större incitament att göra större investeringar. Beställarna behöver också vara kompetenta och veta vad de pratar om. Vi upplever en del välmenta men missriktade krav. Så det är också viktigt att den ökade efterfrågan på hållbara lösningar grundar sig i vad som är hållbart på riktigt.