Artikel av Adapteo inom cirkularitet

“Politikerna är flaskhalsen för att strukturella förändringar ska ske”

Han är affärsutvecklare och opinionsbildare på arkitektkontoret Codesign, grundare av lokaldelningsplattformen Vakansa och initiativtagare till kampanjen Krama byggnaden. För Adapteo berättar Robin Rushdi Al-Sálehi hur han tror att vi uppnår en cirkulär bygg- och fastighetsbransch. Han förespråkar skarpare lagstiftning och vill bland annat se ett tillfälligt stopp av rivningar och nybyggnationer, effektivare användning av befintliga lokaler och återbruk av byggnadsdelar.

Robin Rushdi Al-Sálehi, stadsplanerare och hållbarhetsspecialist, har många strängar på sin lyra. Gemensamt för det han gör om dagarna är att arbeta för en cirkulär bygg- och fastighetsbransch. I sin roll som affärsutvecklare och opinionsbildare på Codesign driver han återbruksfrågor och söker samarbeten med bygg- och fastighetsbolag och andra intressenter som vill pilottesta projekt inom återbruk.

– Byggnader rivs på ett ohyggligt sätt i Sverige utan någon större eftertanke. Hittills har återbrukverksamhet främst varit inriktad på mindre och enklare beståndsdelar, till exempel möbler. På Codesign fokuserar vi istället på återbruk av större delar av en byggnad, såsom bjälkar, grund och stommar. Det handlar om att sluta cirkeln mellan rivande och byggande.

Foto: Robin Rushdi Al-Sálehi

I somras presenterade Adapteo rapporten Anpassningsbara byggnader och målstyrning? – utmaningar och möjligheter med hållbart byggande i svenska kommuner, baserad på en Novusundersökning där 100 svenska kommuner har intervjuats om hållbart byggande. Resultatet visar att nio av tio svenska kommuner har ett behov av att utöka eller bygga om lokaler för barn- och ungdomsverksamhet och åtta av tio inom äldreomsorgen det kommande decenniet. Samtidigt uppger de flesta kommuner att nybyggnation är den mest troliga lösningen för att tillgodose behoven. Under Almedalsveckan 2022 deltog Robin Rushdi Al-Sálehi i Adapteos rundabordssamtal där rapporten och vägen framåt diskuterades.

– Jag har tänkt mycket på den här frågan sedan rundabordssamtalet. Det byggs med för låg kvalitet idag samtidigt som avfallskurvan inom byggsektorn har stigit dramatiskt sedan 2014. Jag skulle vilja se ett tillfälligt stopp på byggande, ett så kallat moratorium. Tills lagstiftningen och marknaden har kommit till en punkt då vi kan bygga hållbart på riktigt bör vi enbart använda den typen av anpassningsbara lösningar som Adapteo tillhandahåller för att möta kommunernas lokalbehov. Som det är nu tvingas kommuner riva och bygga nya förskolor för att lokalerna inte går att anpassa när exempelvis ventilationssystem behöver bytas ut till följd av att elevantalet ökar. Det är inte hållbart, vi behöver flexibla byggnader som kan anpassas efter förändrade behov och en lagstiftning som inte leder fastighetsägare till rivning.

Robin Rushdi Al-Sálehi hänvisar till Boverkets rapport från 2018 där en kartläggning gjorts av fel, brister och skador inom byggsektorn. Boverket gör bedömningen att de fastighetsekonomiska kostnaderna för byggbranschens fel, brister och skador uppgår till hela 83-111 miljarder kronor varje år, och slår fast att det är hög tid att ta detta på allvar. Utöver ett moratorium för byggande vill Robin Rushdi Al-Sálehi se ett moratorium för rivning av byggnader – en fråga han driver genom kampanjen Krama Byggnaden. När vi talas vid dagarna före riksdagsvalet ska Robin just överlämna 1 250 namnunderskrifter till klimat- och miljöminister Annika Strandhäll, som alla ställer sig bakom lagstiftningskravet.

– Det är en skriande fråga. Fastighetsägare har idag rätt att riva sina byggnader även om de är fullt fungerande och någon annan har behov av dem. Vi kan inte fortsätta riva byggnader till grus om vi vill minska de höga utsläppen inom bygg- och fastighetssektorn. Därför vill vi bakom Krama Byggnaden se en omvänd bevisbörda – man ska behöva bevisa varför en byggnad måste rivas och inte kan användas till något annat. Om man verkligen måste riva en byggnad ska det finnas krav på att återbruka elementen. Likadant ska det finnas krav på att använda återbrukade material om man måste bygga nytt. Med en sådan lagstiftning kan dessutom en helt ny profession av återbruks- och materialinventerare komma till. En cirkulär ekonomi kan precis som det slit- och slängsamhälle vi har nu leda till arbetstillfällen och tillväxt, men med en tillväxt där man värdesätter resurser.

Hushållning av resurser regleras idag i Miljöbalken och Plan- och bygglagen. Robin Rushdi Al-Sálehi anser att dessa krav behöver skärpas. I Adapteos senaste rapport framkommer också att var tredje kommun saknar mål för hållbart byggande.

– Det är en myt att marknaden kommer att bete sig altruistiskt. Skarpare lagstiftning behövs, marknaden kommer att anpassa sig därefter. Min upplevelse är att många kommuner vill arbeta mer cirkulärt, men tjänstemännen saknar verktyg, tid och resurser. Jag tror att flaskhalsen för kommunerna är politikerna som inte är tillräckligt handlingskraftiga för att göra de strukturella förändringarna. Det är bara därför näringslivet framstår som den mer aktiva parten när det kommer till hållbara lösningar, men det är fortfarande mycket greenwashing tyvärr. Det läggs mycket pengar på att marknadsföra bygg- och fastighetsbolag som hållbara, men det är få som verkligen gör jobbet.

Själv har Robin Rushdi Al-Sálehi grundat lokaldelningsplattformen Vakansa utifrån den fasta övertygelsen att vi har tillräckligt med lokaler i Sverige – de behöver bara nyttjas bättre. Vakansa schemalägger och förvaltar samnyttjande av lokaler över lång tid. Kontor som står tomma på kvällar och helger används de lediga tiderna av bland annat intresseorganisationer, studiecirklar och föreningar. För att bygg- och fastighetssektorn ska bli cirkulär anser Robin Rushdi Al-Sálehi att även delningsekonomiska lösningar behöver bli mer attraktiva genom politisk reglering.

– Problemet idag är att alla har egna lokaler. Det gör att exempelvis kontor bara nyttjas tio procent av tiden, vilket inte är försvarbart utifrån de klimatutmaningar vi har. Ytorna finns, vi behöver bara resurseffektivisera användningen av dem. På Vakansa arbetar vi för att gå från ett absolut ägande till ett tryggt delade. Vi vill främja en hållbar stadsutveckling genom att tillgodose människors lokalbehov utan att bygga nytt.

En tredjedel av allt avfall i Sverige kommer från byggindustrin. Bristen på cirkularitet är en av branschens största ...

Alexander Ståhle är doktor i stadsbyggnad och VD för arkitektkontoret Spacescape. Han är övertygad om att framtidens stä...

I Solna strax norr om Stockholms innerstad pågår just nu en intensiv stadsutveckling. Kommunen ska byggas samman med ...

Kontakta oss

 

Växel: 08- 590 994 40
Mail: info.se@adapteo.com

Huvudkontor: Gårdsvägen 14, 169 70 Solna
Postadress: Box 4080, 169 04 Solna

Fyll i formuläret