Robin Rushdi Al-Sálehi hänvisar till Boverkets rapport från 2018 där en kartläggning gjorts av fel, brister och skador inom byggsektorn. Boverket gör bedömningen att de fastighetsekonomiska kostnaderna för byggbranschens fel, brister och skador uppgår till hela 83-111 miljarder kronor varje år, och slår fast att det är hög tid att ta detta på allvar. Utöver ett moratorium för byggande vill Robin Rushdi Al-Sálehi se ett moratorium för rivning av byggnader – en fråga han driver genom kampanjen Krama Byggnaden. När vi talas vid dagarna före riksdagsvalet ska Robin just överlämna 1 250 namnunderskrifter till klimat- och miljöminister Annika Strandhäll, som alla ställer sig bakom lagstiftningskravet.
– Det är en skriande fråga. Fastighetsägare har idag rätt att riva sina byggnader även om de är fullt fungerande och någon annan har behov av dem. Vi kan inte fortsätta riva byggnader till grus om vi vill minska de höga utsläppen inom bygg- och fastighetssektorn. Därför vill vi bakom Krama Byggnaden se en omvänd bevisbörda – man ska behöva bevisa varför en byggnad måste rivas och inte kan användas till något annat. Om man verkligen måste riva en byggnad ska det finnas krav på att återbruka elementen. Likadant ska det finnas krav på att använda återbrukade material om man måste bygga nytt. Med en sådan lagstiftning kan dessutom en helt ny profession av återbruks- och materialinventerare komma till. En cirkulär ekonomi kan precis som det slit- och slängsamhälle vi har nu leda till arbetstillfällen och tillväxt, men med en tillväxt där man värdesätter resurser.
Hushållning av resurser regleras idag i Miljöbalken och Plan- och bygglagen. Robin Rushdi Al-Sálehi anser att dessa krav behöver skärpas. I Adapteos senaste rapport framkommer också att var tredje kommun saknar mål för hållbart byggande.
– Det är en myt att marknaden kommer att bete sig altruistiskt. Skarpare lagstiftning behövs, marknaden kommer att anpassa sig därefter. Min upplevelse är att många kommuner vill arbeta mer cirkulärt, men tjänstemännen saknar verktyg, tid och resurser. Jag tror att flaskhalsen för kommunerna är politikerna som inte är tillräckligt handlingskraftiga för att göra de strukturella förändringarna. Det är bara därför näringslivet framstår som den mer aktiva parten när det kommer till hållbara lösningar, men det är fortfarande mycket greenwashing tyvärr. Det läggs mycket pengar på att marknadsföra bygg- och fastighetsbolag som hållbara, men det är få som verkligen gör jobbet.
Själv har Robin Rushdi Al-Sálehi grundat lokaldelningsplattformen Vakansa utifrån den fasta övertygelsen att vi har tillräckligt med lokaler i Sverige – de behöver bara nyttjas bättre. Vakansa schemalägger och förvaltar samnyttjande av lokaler över lång tid. Kontor som står tomma på kvällar och helger används de lediga tiderna av bland annat intresseorganisationer, studiecirklar och föreningar. För att bygg- och fastighetssektorn ska bli cirkulär anser Robin Rushdi Al-Sálehi att även delningsekonomiska lösningar behöver bli mer attraktiva genom politisk reglering.
– Problemet idag är att alla har egna lokaler. Det gör att exempelvis kontor bara nyttjas tio procent av tiden, vilket inte är försvarbart utifrån de klimatutmaningar vi har. Ytorna finns, vi behöver bara resurseffektivisera användningen av dem. På Vakansa arbetar vi för att gå från ett absolut ägande till ett tryggt delade. Vi vill främja en hållbar stadsutveckling genom att tillgodose människors lokalbehov utan att bygga nytt.
