I Solna strax norr om Stockholms innerstad pågår just nu en intensiv stadsutveckling. Kommunen ska byggas samman med Stockholm stad via den nya stadsdelen Hagastaden. Adapteo har intervjuat Solna stads plan- och geodatachef Alexander Fagerlund, som delade med sig av sina tankar om städers förtätning, bygg- och fastighetsbranschens hållbarhetsutmaningar och flexibel stadsplanering.
Som plan- och geodatachef i Solna stad leder Alexander Fagerlund kommunens planarkitekter i arbetet med att ta fram detaljplaner för stadsutvecklingen.
– Det övergripande fokuset är att bygga samman staden och göra den mer levande. Vi vill möta efterfrågan på bostäder och arbetsplatser, och göra det på ett sätt som är hållbart både ekonomiskt, socialt och miljömässigt.
– Jag tror att människor som bor i tätbebyggt område gör det i första hand för tillgängligheten till god service, så det är viktigt. Bilen ska inte heller kännas överprioriterad, och ta för mycket utrymme från fotgängare och cyklister. Om man tittar på Stockholms innerstad så är det enkelt att förstå – de gator som är attraktivast att röra sig längs som fotgängare och även stanna upp på och till exempel sätta sig på en uteservering, är sällan de mest trafikerade gatorna.
Alexander Fagerlund lyfter även betydelsen av närhet till grönområden och möjlighet att utöva fysisk aktivitet:
– Det måste också finnas god tillgång till rekreation. I Solna spelar Hagaparken en stor roll, men det är också viktigt med mindre närparker. Annat som är viktigt är att det ska det finnas möjligheter för barn att kunna utöva idrott. Att förtäta en stad är att lägga ett jättepussel.
– Idag finns det mycket trafikleder i Solna, eftersom det var så idealet såg ut när staden byggdes på 50- och 60-talen. Men vi vill inte att gatorna bara ska vara transportsträckor, de ska vara trevliga att promenera på också. Det bästa exemplet för hur vi arbetar med det är Solnavägen mellan Frösundaleden och Karolinska sjukhuset. Det har varit en trist motorled men ska bli en trevlig stadsgata som man vill gå och cykla på. För att lyckas med det sänker vi hastigheten för trafiken och bygger ihop områden längs vägen med bostäder, verksamheter och service.
Att bygga flexibelt, med byggnader som enkelt kan byta funktion, skalas upp och ner, flyttas och återanvändas, är ett sätt att möta framtidens föränderliga och oförutsägbara behov. I en nysläppt rapport av Adapteo och BSK Arkitekter föreslås att kommuner bör avsätta omkring 10-20 procent av den totala detaljplanen till flexibla lösningar. Byggnader ska kunna gå från att fungera som exempelvis förskola till ålderdomshem, och en parkeringsplats ska kunna bli en skolgård och tvärtom.
– Teoretiskt låter det fantastiskt med många flexibla lösningar i en stad, det finns inget egenvärde i att säga “det här ska vara en förskola i all evighet”. Kanske bör man fokusera flexibiliteten till samhällsfastigheter, så att verksamheter kan skifta mellan äldreboende och förskolor.
– Min uppfattning är att det har varit mycket fokus på hur man ska få ned energianvändningen i driften av byggnaden. Men en stor majoritet av utsläppen handlar om produktion av materialet, uppförande av byggnaderna och transporter till och från dem. Vi måste bort från fossila bränslen och få en klimatneutral produktion. När det kommer till transporter tror jag inte att elbilar är hela lösningen, de tar lika mycket utrymme från fotgängare och cyklister som andra bilar. Vi måste förändra hur vi rör oss, och skapa lösningar för att uppmuntra till att gå, cykla och åka kollektivt.
Ett av de uppmärksammade projekten i Solnas pågående stadsutveckling är Cederhusen som byggs i Hagastaden. Det är Sveriges största trähuskvarter, och marknadsförs som ett hållbart alternativ just på grund av materialvalet i trä. Överlag ser vi också ett uppsving för trähus, inte sällan med argumentet att betong och stål ger större koldioxidutsläpp.
– Jag tycker att man ska bygga i det material som har så liten klimatpåverkan som möjligt. Och av det jag vet så är trä bäst. Att betong är dåligt för miljön handlar inte bara om de höga koldioxidutsläppen, utan också om vilket ingrepp i naturen man gör. Har man väl hackat bort kalken kommer den inte tillbaka. Även om avverkning av skog måste ske varsamt, så kan skog planteras om och växa tillbaka. Bygger man i betong är det också mycket svårare att återanvända materialet om man behöver bygga om. Det är viktigt att vi tänker cirkulärt – allt vi bygger kommer inte stå där i all evighet.
Alexander Fagerlund avslutar med en positiv syn på framtida stadsutvecklings klimatpåverkan:
– Det är intressant att fler material blir klimatneutrala nu. Snart införs också krav på att visa hur mycket klimatavtryck en byggnad gör. Att vi är påväg dit är jättebra.
Vill du prata med en säljare eller få veta mer hur vi tillsammans kan bygga flexibelt? Vi vill samarbeta med dig för att hitta rätt lösning för era specifika önskemål.
info.se@adapteo.com
+46 859 099 440